Tidningen Runners World publicerade till exempel ett blogginlägg för en tid sedan, där en löpare hittade flera fördelar med barfotalöpning, men ändå inte ville rekommendera träningsformen. Det var oklart varför, kanske hade han hittat en träningsmetod som han tyckte fungerade så pass bra att han ville behålla den för sig själv. Andra varnar för att barfotalöpning inte är så nyttigt och ergonomiskt som vissa påstår, exempelvis Alex Hutchinson i Globe and Mail.

Som så ofta när det gäller debatter med tydliga läger för och emot utkristalliserar sig efter en tid ett tredje alternativ. Det är precis som i den klassiska filosofin där någon formulerar en tes, någon annan bemöter den med en antites, och till slut förenas åtminstone delar av de båda ståndpunkterna i en syntes. När det gäller barfotalöpning är det verkligen ingen kärnfysik inblandad: syntesen verkar vara att det finns olika typer av löpare, och att dessa olika typer behöver olika typer av skor. Tidskriften Fokus identifierar fyra olika löpsätt, varav tre kräver skor.

1. Barfotalöpning, utan skor, där löparen träffar marken med fram- eller mittfoten.
2. Nästan-barfotalöpning, i minimalistiska skor med tår. Löparen landar även här på fram- eller mittfoten.
3. Framfotslöpning.
4. Mittfotslöpning.

En sko för alla?

Det säger sig självt att det inte går att skapa en sko för alla typer av löpare längre. För den som tar sin löpning på allvar kan det då bli lite mer komplicerat än att beställa ett par Nike skor på webben. Newline är en tillverkare som tagit fasta på detta, genom att utveckla en sko som är en sorts byggsats. Genom att stoppa i olika typer av inläggssulor och kilar kan löparen skapa den perfekta skon för sin löpstil och det underlag man brukar springa på. Det är åtminstone vad Newline hoppas.

Newline har heller inte nöjt sig med att endast skapa en sko enligt detta ”byggsats”-koncept. Än så länge finns fyra modeller, med olika mycket ”drop” och gjorda för olika löpstilar. Ytterligare några modeller kommer att lanseras under våren.

Det här är ingenting som de andra, större och mindre, tillverkarna kommer att nöja sig med att betrakta från åskådarbänk. Räkna med att de snart kommer att ha sina egna modeller ute i handeln.

Oavsett om fotboll härstammar från Italien eller England så är det samma sak alla talar om när de talar om fotboll i Europa. Lämnar man våra gränser dock, finner man att fotboll har fler betydelser än den elvamannafotbollen med en rund boll och två nätade mål. Det finns bland annat australiensisk fotboll och det finns amerikansk fotboll. De hävdar förstås att dessa två sporter är riktigt tuffa sporter och att den vanliga fotbollen inte är för riktiga män.

Det kan nog stämma i fallet med Aussie Rules, som den australiensiska fotbollen kallas där nere. Det är en av de tuffaste lagsporterna som finns. Titta bara här!

Uthållighet är en dygd. I alla fall när man talar om de stora motionssporterna. Dessa sporter är av karaktären långdistans. Den första och mest kända och utövade av dessa långdistanssporter är löpning. Varför den är så populär är för att allt man behöver för att utöva sporten löpning är sin kropp och ett par skor. Eller så springer man barfota.

Löpning

I första hand är det Marathon man talar om när man talar om löpning på långdistans. Men när det kommer till triathlon och långlopp kan längden och terrängen skifta ganska mycket mellan loppen. När man tränar inför ett långlopp i löpning är det viktigt att hålla uthålligheten i fokus. Samtidigt som man ser till att löpa en del kortare intervallpass med backträning och dylikt för att stärka mindre muskelgrupper och öka syressättningen till kroppen perifera delar. De längre träningspassen begränsas i tid istället för på längden. Viktigast är att man övar uthålligheten och normalt ska man då springa över en timma och tjugo minuter. Det vill säga mellan 12 och 20 kilometer per träningspass.

Längdskidåkning

Längdskidåkning är en av de tuffaste sporterna när det kommer till kondition och uthållighet. Till skillnad från löpning där man för all del kan träna barfota är det andra bud som gäller för den här tuffa vintersporten. Här är utrustningen relativt viktig för ett bra sportsligt resultat.
Även när man tränar är det viktigt med ett par bra längdskidor och stavar. Dessa bör vara individuellt utprövade för att man ska kunna prestera bra på maxnivå. Långloppen inom ländskidåkning varierar mellan maratondistans och vasaloppets 90 kilometer. Träningen brukar ligga på runt 30 kilometer långa pass.

Bor man i en fastighet med trädgård till exempel, är träningsmöjligheterna alldeles utanför dörren. Är man sugen på att få bra och starka muskler och högintensiv syressättningsträning skall man ansöka som fastighetsskötare. Bor man i villa är det bara att köra. Vad kan man då göra runt ett hus för att få den hårda träning en riktigt tuff idrottsman behöver? För det första kan man byta ut alla redskap som drivs av motorer. Istället för att använda snöslunga skottar man med en skyffel och spade. Träningen är enormt hård bara man håller tempot. Man får passa ryggen däremot. När det har droppat is från taket som bildat hårda lager på gången eller yttertrappan kan man ta fram ett järnspett och hacka loss isen. Rörelsen liknar många övningar som förekommer inom brottning och träning med kettle bell. Här är det högt tempo som ger ett riktigt tufft träningspass. Det kan man kalla vintersport.

På sommaren och de andra årstiderna kan man träna överkroppen genom att klippa gräset utan att använda sig av gräsklipparens egen drivkraft. När man krattar löv är det både kondition och hård träning för ryggmusklerna som gäller. Rätt var det är så ska man dra på sig boxningshandskarna eller sätta sig på cykelsadeln igen. Och då är man så vältränad att man är beredd på de allra tuffaste av utmaningar.

Trots att sporten heter vattenpolo hade den från början mest gemensamt med rugby, och idag liknar den handboll, om än med större fysiska utmaningar. När simning blev populärt på 1800-talet infördes sporter som vattenfotboll och vattenpolo där spelarna ”red” på tunnor. Den populäraste sporten blev efter en tid vattenrugby, där bollen skulle föras till ena kortsidan. Sporten var redan på denna tid brutal, och i ett försök att mildra den något infördes mål, som liknar handbollsmål, år 1877. Sporten blev även mera teknisk vid denna tid, genom nya regler som gjorde passningarna viktigare. Den övertog också, på något sätt, namnet från sporten med tunnorna, som aldrig blev någon succé.

En hård sport

Det är flera faktorer som gör att vattenpolo betraktas som en hårdare sport än de flesta andra. Spelarna måste ständigt hålla sig flytande, vilket ställer stora krav på fysiken. Det är även en sport präglad av närkontakt, vilket gör att kvinnorna spelar i baddräkter utan axelband, för att hindra att motspelare drar i dessa. Många har även badkläder i flera lager för att skydda sig.

Men den allra främsta anledningen till att vattenpolo betraktas som en våldsam sport är OS-matchen i Melbourne 1956 mellan Ungern och Sovjetunionen. Matchen ägde rum samtidigt som sovjetiska trupper slog ned ett studentuppror i Ungern, och matchen är mest känd för den bild som togs efter att den ungerske spelaren Ervin Zádor fått ett slag över ögat.

Det är inte bara en hipster och en emo som står framför spegeln i timmar och undrar vad de ska ha på sig. Cyklisterna, hur tuffa de än må vara, har lika många kval och krav när det kommer till sina klädval. Hela cykelsporten är så anal när det kommer till form och stil att en simhoppare eller snookerspelare skulle agera som en meth-trippande tondöv idiot i jämförelse. Det kanske inte är så konstigt dock att dessa högpresterande idrottsmän och kvinnor rutar in sina liv i absoluta regler och raka linjer. När man utsätter kroppen för sådana påfrestningar som proffs-cyklister gör är det viktigt att resten av tillvaron håller en strikt balans och rutiner. Utan dessa hårda regler blir cyklisten lidande. I förlängningen också cykel-sporten.

Hård klädkod i sadeln

Så vad är det då som gör dessa idrottsmän gör så speciella i kläd-hänseende? Jo det är så att de inte har en alldeles normal inställning till strumpor för sport. Det ska vara enfärgat och sitta hårt åt. Den som har vita strumpor är ute på hal is om inte benen är skitsnygga. Det vill säga att vaderna är fint brunbrända och lena. Och det vita bör eller måste matchas med en vit dräkt. Helst med en tuff tatuering någonstans vid fotknölen. Strumpan får inte vara för lång och inte för kort. Cykling är en tuff sport med lika hårda regler kring strumporna som själva idrottsmännen är hårda.

De tre legendariska dalarna i franska alperna är det absolut största skidsystemet i hela världen. Men det är inte därför det är så populärt för skid-semester. För även skidåkningen i Les Trois Vallées är av yttersta världsklass. I synnerhet off pist och extrem-skidåkning. Orter som Courchevel och vida kända Val Thorens är ett par av målen för extremskidåkare världen över. Kort och gott ska man åka skidor utanför backen är det en skidresa till Frankrike och alperna som gäller. Det är inte bara de tre dalarna som står för all action vid sidan av skidbackarna. Chamonix kanske är det yttersta meccat för världseliten i extrem-skidåkning. Många resebolag specialiserar sig på just skidresor för extremskidåkning och off pist. De ordnar skidresor till Frankrike och Chamonix för den som gillar äventyr i snön.

I extrem-skidresorna till franska alperna ingår mer än bara snö och feta kickar. Det ordnas turer på bergen. Vissa resebolag inkluderar heli-skiing. Det vill säga helikopterlyft för de där extrema oåtkomliga delarna av bergen. Guider och instruktörer ingår ofta i dessa resor. Den som vill stå på egna skidor och hitta sin egen väg nerför berget kan göra det. Men god kännedom om lavinfara och åksällskap är starkt rekommenderat. Åk till Fraknkrike på skidresa. Du kommer inte ångra dig. Chamonix eller Val Disere. Har du skidor, starka ben och ett sinne för äventyr blir din skidresa till Frankrike en extrem upplevelse. Garanterat.

Trevlig resa!

Paketresor med off-pist

Vill man åka iväg på någon av de riktiga offpistresor som finns, är det en stor fördel och i många fall en nödvändighet att man är duktig på att åka skidor sedan tidigare. Ska man klara av den extrema skidåkningen så måste nämligen förmågan att kunna åka skidor vara på topp. Fördelen med att boka en offpistresa som ett paket är att man då får mycket i priset utan att man behöver tänka på de mindre, men viktiga, detaljerna som transfer mellan olika platser, mat och boende själv.

Ska man åka off-pist på riktigt är det bäst att åka med en erfaren guide som verkligen kan området, oavsett hur skicklig man själv är. Guiden är alltså med i egenskap för sin kännedom kring trakterna och inte med för själva skidåkningen i sig. Anledningen till att man alltid bör ha någon med sig när man åker till nya platser är att ställena man åker på kan vara riskfyllda och förhållandena i backarna och de ställen man åker på kan förändra sig från dag till dag. Med en Alpguide från trakten kommer ens tur att ha betydligt större förutsättningar till att bli både rolig och lyckad.

Utrustningen är viktig

Utrustningen inom klättringen är alltid viktig. En del av den viktiga utrustningen är givetvis att ha en hjälm på huvudet. Även om det inte alltid är säker att man ramlar med huvudet först är det en av de viktigaste kroppsdelarna att skydda. Under sin klättring använder man sig av linor och även karbinhakar för att kunna sammanlänka linorna. Klättrar man inomhus på en klättervägg behöver man inte fästa några egna bultar eller kilar för att kunna förankra sig, vilket man behöver om man klättrar klippklättring.  Här är det naturligtvis av stor vikt att utrustningen är av hög kvalitet men samtidigt att klättraren är fullständigt medveten om hur utrustningen ska användas.

Simning men även till viss del skidåkning har blivit till sporter där man alltid jagar nya hundradelar att ta in genom att ändra och förbättra saker i sitt utförande. Det handlar om ständigt förbättrad utrustning men även den egna klädseln. Det är verkligen inga vanliga träningsoveraller man idrottar i utan istället slimmade dräkter som är utformade för den enda anledningen att kunna åka eller simma ännu fortare.

I simningen är slimmade dräkter idag en självklarhet, men samtidigt har man tagit det hela betydligt längre än så. På elitnivåerna rakar man sig inte bara under armarna utan man rakar även bort håret på benen och armarna. Det hela kan verka extremt, men när konkurrensen är som hårdast spelar varje hundradel en stor roll. I en simmares packning är det alltså inte bara simdräkten och andra träningskläder som ligger nerpackade, utan även rakhyvel och rakkräm.

Precis som i simningen använder man under skidåkningen slimmade dräkter, även om kraven som ställs på kläderna i övrigt är olika. I inom skidåkningen är dock resultatet av att glömma rakhyveln hemma inför tävlingen troligtvis inte lika avgörande som inom simningen.